Förövringt så rullar livet på, jag har förundrats över senaste dagarna hur långt livet är, eller inte långt för det går fort. Men hur många olika "kapitel" livet har.
Jag stod och tittade på nedförsbacken där jag lärde mig cyckla och insåg att det var ett helt annat liv, och har haft flera andra efter det. Och har då förmodligen flera nya kapitel i min framtid som kommer vara helt annorlunda. Det känns bara så konstigt att man är samma människa, men lever inte samma liv hela livet trotts att det är samma liv.
Jag kunde andrig i min vildaste fantasi föreställa mig hur mitt blivande barn skulle vara. Hennes personlighet och skönhet är större än allt jag kunnat fantisera om.
Jag kan ligga och titta på henne i evigheter, förstummad över att hon är min dotter.
Hon finns på grund av mig och mina beslut. Jag är så rädd om henne!
För någon morgon sedan låg vi och tittade på varandra djupt i ögonen jättelänge, hon vet hur man är mysig. :) Snart kommer hon nog börja gå, hon står upp själv läänge och ser så härligt nöjd ut! Och så säger hon "tack tack" när man ger henne något.
Det var så länge sen jag skrev så jag skriver dehär mest som en dagbok för att jag ska komma ihåg själv. Det är kul att gå tillbaka och minnas.
Och en till BRA sak, lägenheten är VÅR! Det kommer bli tokbra tokbra tokbra!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar